Tuesday, May 09, 2006

Хятадаас царай алдахгvй пээдгэр явъя л даа”

Gesen garchigtai niitlel ardiin erhi sonind niitlegdsen baisniig olj unshaad, tuunii daraa oort buusan setgegdlee bichsenee toliluulj baina.Bid nariin mongolchuud yagaad iim ih bardam setgej baidgiig bi yer oilgohgui yumaa.Onoodriin Hyatad uls *Factory of World* gej helegdej,asar ondor hurdatstaigaar hogjij baina.Odoogiin baidlaar ediin zasgiin osolt ni 9% tai yavj bui bogood,ene ni ulam ch deeshleh bolno.Gehdee end neg zuil helehed,onoodriin Hyatdiin uildverlel zovhon tuhai ornii ed matrial deer tulguurlaj baina.Getel, ed matrial gedeg bol hezee negen tsagt tuusah ni todorhoig hen hungui medne.Ter yed l Hyatad ulsiin jinhene gadaad bodlogo,buyu hariin turemgiilelt ehleh bolno.Medeej bidnii Mongol oron bol tuunii gol bai boloh bogood mon tuunchlen Orosiin neleed heseg ch gesen ortoh magadlaltai yum.Geh met hor urshgiig durdaad baival barashgui.Za tegvel, yaj tuunees sergiileh ve?gevel medeej odoogiin ene yos surthuungui uil ajillagaanuud bol hereggui bogood, bidnii mongolchuud yunii omno oor sain and nohortoi boloh heregtei gej bodno.Uund EU, ASIAN, NIES geh met uls, holbooduud baival zugeer.Tuunii daraagaar tedgeer ornuud deer tushiglen delhiid aldartai puusiin ohin companiig ooriin nutag deer baiguulah yumuu, esvel oorsdiin shine, shildeg brendiig uusgeh(uund:minii bodloor manai mal aj ahuig saitar hogjuulj tuuhii bolon hagas tuuhii ediin export hiivel deer) arga hemjee avah heregtei gej bodoj baina.Uunii gol uchir gevel hyatdiin manai ulsiin esreg yavuulah bodlogo mon oor ulsiin buyu deerhi uls, holboodtoi harshlaj baihad orshino.Tegej chadval ene ni delhii niitiin hereg boloh bui za. Delhii niitiih, tiimee odoo tsagt ochuuhen uil yavdal l delhii niited shuugian degdeej baihad uls, tiv damnasan hereg yavdal bol gartsaagui olon niitiin sonirholiig tadna.Bas uun deer bas negen devshuulen arga zam, muhardsan bairtai sonsogdoj magadgui bolovch baij boloh arga gevel bidnii mongolchuud hyatad ulsiig sudalj, tednii tuushtai avch heregjuulj bui ediin zasgiin neelttei bodlogoos dugnelt hiij,ooriin ornii nohtsold tohirhuits shine ediin zasgiin hotolbor bolovsruulah yum.Ene gehdee mash hund ajil bolovch bidnii shine zaluu huchnuud maani zoriglood hiivees butehgui gej helehgui yumaa.


mc
За уншигч та бухэн дээ энэ єдєрийн мэндийг хvргэж байна.Миний хувьд одоогийн байдлаар энэхvv блогийг туршилтийн байдлаар ашиглаж байгаа тул,дємєгхєн бутээл тавиж чадаагvй байгаадаа та бvхнээс хvлцэл єчиёь.Тийм дээ ч хуучний зvйлvvдээ тавиж байнаа.

МЭДЛЭГ
Би энд МЭДЛЭД гэдэгт тодорхойлолт єгєх бус тvvнийи талаар єєрийн бодлоо єгvvлеэ гэж бодож байнаа.Бидний монголчууд янц янцийн санал гаргаж бичиж байнаа,мэдлэгийг ангилж,мэдлэгийг бол зєвхєн ганц зvйлээс олж авна гэх мэт.Хэдий ийм боловч чухам бид бvгд юуний талаар яариад байгаа юум бэ?Надаас нэг хvн асууж байсан юум...чи Харвардийн их сургууль тогссон хvмvvс яагаад алдар цуутай болдгийг мэдхvv? гэж,би тэр уэд шууд л их мэдлэг чадварийг тэр сургуулиас олж авсанд оршино гэж хариулж байсан юм гэтэл эсрэгээр хариу нь сайн найз хєхєдтєи болж чадсанд байсан юм.Гэтэл бидний хувьд хvн зєвхєн мэдлэгээр амьдрах шиг л юм бичиж байна.За тэгвэл мэдлэггvй хvн гэж чухам яж амидрах билээ?хэцvvхэн л асуулт.Энд би юг хэлэх гээд байнаа гэвэл ердєє л туршилт,тvvнээс vvсэх дадал юм.Жишээ аваад vзе,Химийн ухааны vvсэл нь алтийг гаргаж авах гэсэн хусэл,тvршилт.Тэр уед ингэж тэгж хийгээд ийм болно гэж заасан ном байсангуй,ТВ радио байсангуй,уердєє л туршилт туунээс уусэх ойлголт дадал зуршил.Бас нэгэн жишээ,нэгэн ичимхий залуу хаа ч юм бэ анх удаа зориглоод охин найрч(найрах гэхий муудаа)узлээ,чадсангvй.Дараачийн удаа чадсангуй,бас чдсангуй...тэгж тэгж чаддаг болов,энэ узэгдэл бид бvхний хэлдгээр нуур хагарах бую хvнтэй яж харицах вэ? юм.Мєн энд дээрх туршилт,тvvнээс vvдэх ойлголт гарч ирж байна.Иймэрхvv жишээ гэвэл маш олон бгаа боловч энд зогсоод єєрийн бодол буюу Мэдлэг гэдэг маань уердєє л туршилт,тvvнээс vvдэх ойлголтийн цогцод орших болуу гэдгийг хэлмээр байнаа. Эцэст нь бид бугд мэдлэг гэдгийг олж авна гэж,нэг чигт зутгээд байна уу?да,эсрэг зvг рvv нь нэг хараад vзвэл...амьдрал гэгэд чинь хvндрvvлж бодвол хvнд,хаялбар сийрэг бодвол хєгжилтэй мэт.


mc
信州大学and 一流
Yaponii ih surguuliin tuhai:Yapond niit onoogiin baidlaar ulsiin bolon huviin negtgesen toogoor 1049 gesen barimt baina.Medeej hereg uun dotor bogino hugatsaanii ih surguuli ch gesen orj baigaa bolon.Mon deerhi toond dohoj ochihuits mergejiliin surguuli bui gesen medee ch bas bh yum.Tiimee 1049 ih surguuli baihaas ch argagui tom uls bilee Yapon.Mon deerhi ih surguuliud ni dotroo 4 hesegt huvaagdana.Uund:超一流(buyu deed zergiin ih surguuliig oruulna.Shalgah shalguur gevel hamgiin turuund tuhai surguuli odoogoos 100 jiliin omno baiguulagdsan baih.Uunii bas bus shalguuruud orno.Odoogoor bidnii medeh gevel 東京大学、大阪大学、京都大学、東北大学、早稲田大学、慶応大学、北海道大学 nar bogood uunees gadna yaponii ezent gurnii uyeiiin 台湾大学、朝鮮大学nar bolno.)一流(uund bol odoogiin bidnii surch bui 千葉大学、横浜国立大学、信州大学、埼玉大学、岩手大学geh metiin surguuliud orno.Dashramd durdahad enehuu angilald medeej surguuliin chanar dagaldaj bui)Endees hoish 二流、三流、四流hurtel urgeljleh bolno.Shinsyu ih surguuli ni 長野県nd orshih bogood 4 gazart 5 salbartai surguuli bogood odoogiin baidlaar 8 facultetiin 5 ni baigaliin uhaanii,3 ni niigemiin uhaaniih yum.Edgeer niitdee 2194 bagsh bolon niigmiin ajiltan.11669 oyutan suragch ajil amidralaa ongoruulj,ireeduigee gerelteigeer tosoolj yavna.Shinnsyu ih surguuli ni deer durdsan 一流d oroh bogood odoogiin baidlaar Top15aa baig gehed Top30 d olhon oroh yum.Gehdee Tsukuba,Hiroshima nariin daraa oroh bogood uchir ni Shinsyu ni baigali tal deer sain bolovch niigem tal deer deer 2 oos aria sul yum.Gevch mongol oyutnuudiig orson gedeg utgaar neleed saijrah baih gej bodno.

mc